Sapaarena.se

Så byggdes arenorna

Kampen för en större inomhusarena på Tjustkulle i Vetlanda tog sin början 2004. Vetlanda BK tog initiativet till ett stormöte där en inomhusarena för bandy diskuterades och utgångspunkten var den hall som byggts i Edsbyn.

Redan vid detta möte kom tankar på en samordning med andra idrotter upp. När ett projekt sedan startades, med uppdrag att lägga fram ett förslag till arena, fanns såväl ishockey som inomhusidrotter och fotboll med på agendan. I det slutliga förslag som lades fram i maj 2006, ingick också en curlinghall, samt bland annat lokaler för konferens och övernattning.

Det blev Vetlanda kommunstyrelses uppgift att ta hand om det förslag som lagts, och vars finansiering inte var löst. Vid ett möte i oktober samma år beslöt kommunstyrelsen att man skulle arbeta för att åstadkomma en idrottshall, en ishall, en konstgräsplan samt någon form av förbättring för bandyn, dock inte en bandyhall.

Detta fick bandyföreningarna att enas om en egen satsning på att bygga en hall över nuvarande bandybana. I januari 2007 bildade de därför bolaget Vetlanda Bandyarena AB som på kort tid fick in ett aktiekapital på 760 000 kronor, genom försäljning av aktier till föreningar, företag och privatpersoner.

Vetlanda Bandyarena AB gick i april 2007 in med en begäran till Vetlanda kommun, om att få bygga en hall på Tjustkulle. Kommunstyrelsen meddelade dock att den inte skulle behandla frågan, förrän kommunstyrelsens egna planer för Tjustkulle prövats politiskt. När kommunstyrelsens planer offentliggjordes hade dock bandyhallen, som var alltings ursprung, återkommit. Detta såg arenabolaget som en framgång.

Kommunstyrelsens planer omfattade samma delar som det i maj 2006 redovisade projektförslaget innehöll, med undantag för curlinghallen. Skanska antogs som samarbetspartner i något som skulle bli en OPP-affär (OPP står för samarbete mellan offentlig förvaltning och privat näringsliv). När ärendet nådde kommunfullmäktige i april 2008 blev det dock stopp. Kommunfullmäktige sa ett klart nej till satsningen.

Vetlanda Bandyarena AB hade under det år som gått legat lågt med sitt eget alternativ, för att istället arbeta med att skapa opinion för kommunstyrelsens projekt. När kommunfullmäktige sa nej tog bolaget åter upp arbetet med att bygga en hall i egen regi, och tog initiativet till ett samarbete med Boro/Vetlanda HC. Tanken var att bandyn och ishockeyn skulle bygga varsin hall, med gemensamma servicefunktioner. I oktober beslöt dock idrotterna att bygga en gemensam hall. Det nya konceptet tilltalade politikerna, och i januari 2009 beslöt kommunfullmäktige att säga ja till ett hyresavtal med bolaget, som i januari för övrigt bytte namn till det neutrala Vetlanda Arena AB. Vetlanda kommun skulle enligt beslutet under 25 år betala 6,8 miljoner kronor om året som hyra för de istider som allmänhet och skola behöver i isanläggningarna. Bolaget skulle enligt detta koncept ta över ägandet av omklädningspaviljongen och bygga ihop den med Sapa Arena, som skulle omfatta en ishockeyhall och en bandyhall.

Under våren 2009 pågick ett intensivt arbete i arenabolaget för att lösa finansieringen av investeringen. Detta misslyckades dock och uppgörelsen med kommunen slutade gälla sista juni.

Under sommaren fortsatte bolaget arbetet med att hitta en lösning på finansieringsproblemet, och kom i augusti fram till att projektet är omöjligt att genomföra utan kommunal borgen. I slutet av september bad bolaget Vetlanda kommun om en ny uppgörelse, med en årlig hyra på 6,8 miljoner samt kommunal borgen för ett lån på 53 miljoner. Projektförslaget rymde nu inte bara en bandyhall och en ishall utan också en konstgräsplan.

Kommunen sa nej till att ge kommunal borgen, men erbjöd i stället ett lån från kommunen på 53 miljoner. Detta upplägg var positivt för bolaget då man fick en lägre ränta i jämförelse med ett banklån. Kommunens beslut om lånet överklagades av en privatperson och byggstarten som var beräknad till februari 2010 fick nu skjutas fram till juni 2010. De nya anläggningarna kunde invigas 10 september 2011 och invigningsfesten hölls i den nya ishockeyhallen för ca 500 inbjudna personer.

Efter invigningen har anläggningarna ytterligare förbättrats. Våren 2012 var en ny omklädningsbyggnad med 4 omklädningsrum klar. Hösten 2012 asfalterades parkeringen framför bandyhallen och hösten 2013 parkeringen framför ishockeyhallen. I bandyhallen har flera kiosker byggts. Ishockeyhallen isolerades under våren 2013 och i oktober 2013 stod en ny toalettbyggnad klar. Ett nytt konferensrum blev klart våren 2013.

Våren 2015 togs beslut om byggandet av nya lokaler i ”trekanten” mellan bandy- och hockeyhall. Vetlanda kommun beviljade ett lån på 12 mkr och det avser dels denna byggnad (8 mkr) och dels ny konstgräsplan (4 mkr). Beslut om igångsättande av konstgräsplan kommer att fattas senare.

Byggnaden blir i två plan och på första planet blir det gym, biljettkiosk två omklädningsrum och trapphus med hiss. På andra planet blir det restaurang, kök, kansli och konferensrum. De nya lokalerna togs i bruk i olika etapper under tiden augusti-september 2016.

Utan bidrag från föreningar, företag och privatpersoner och utan allt ideellt arbete hade alla dessa arbeten aldrig kunnat genomföras.

2004

Första initativet till en bandyhall tas från Vetlanda BK.

2006

Vetlanda Kommun röstar nej till en hall och tvingar bandyföreningarna att skapa en egen lösning.

2007

Vetlanda Bandyarena AB startas och byter senare namn till Vetlanda Arena AB.

2009

Vetlanda Arena AB presenterar ett förslag på bandyhall, ishockeyhall och konstgräsplan.

2010

Vetlanda Kommun röstar slutligen ja till finansieringen av byggnationen enligt Vetlanda Arena AB:s förslag.

Ärendet överklagas men det första spadtaget kan sedan tas 29 maj 2010.

2011

Sapa Arenas bandyhall och ishockeyhall färdigställs och invigs liksom konstgräset på Heds Arena.

2012

Nya omklädningsrum invigdes.

2013

Ishockeyhallen isolerades.

2016

En tillbyggnad med gym, restaurang och biljettkiosk till bandyhallen invigdes.